Jag ber inte om något du inte vill förlora!



Det är inte så ofta jag skriver här inne faktiskt..
Mest för att du inte ockupperar mina funderingar längre på samma sätt.
Tack gode Gud för det.

Jag hoppas att du en dag sätter dig ner och läser den här bloggen,
du förtjänar att veta mina tankar och känslor när det gäller dig.
Men mest hoppas jag för att då, kanske då, kan jag få en ny chans.. Om inte en kontakt med dig, så ialla fall en riktig med mina bröder.
En broder vill ju inte prata med mig alls, han säger inget, knappt "hej" när han ser mig, och det är DU..
Det är inte något han blivit tillsagd att göra från din sida kanske.. Men det är ditt inflytande.
Hans kärlek och respekt för dig som gör att han inte vill ha med mig att göra.

De andra 2 pratar ialla fall med mig..
Men jag önskar att även den kontakten blev bättre.

Jag har aldrig bett dig vara min pappa..
Jag har aldrig bett dig om något vare sig känslor eller ekonomi.
Det enda jag bett om är erkännande.
Att du erkänner min existens och din inblandning till att jag faktiskt finns idag.

Vad har du att förlora på att bara tala med mig?
Jag är inte ondskan själv.. Jag vill dig inget ont. Jag önskar dig endast lycka och framgång i livet.

Men jag skulle bli väldigt glad om du bara kunde ta dig tid och engagemang npog till att tala med mig.. från en människa till en annan.
Det är ju det enda jag ber från dig.
Du kan aldrig förlora något på att lära känna en annan människa.
Alla har något att lära av varandra.


Varför sticker det dig i ögonen så mycket när andra talar med mig och lär känna mig?
Du borde bli glad, för oavsett vad du tror dig veta så talar testerna sitt klara språk.
Jag har mer från dig än vad jag har från min mamma..
Med andra ord delar vi många egenskaper och drag.
Så var stolt och glad istället när någon ycker om mig eller vill ha mig i sitt liv.
Det är ju faktiskt en del av dig de tycker om egentligen.. Jag har bara ärvt och kanske formulerat lite.

Jag är en väldigt förlåtande människa, och skulle aldrig hålla något mot dig den dagen du faktiskt vill prata.
(Om nu den dagen kommer det vill säga)

Jag är nyfiken på vad i ditt liv du ångrar mest.
Att du involverade dig med min mamma,
eller att du gav upp faderskapet och ansvaret för konsekvenserna av dina handlingar.
Vet inte egentligen om jag vill veta svaret.. Men undrar det gör jag..

Jag vill berika människors liv med nya erfarenheter, käsnlor och mer kärlek..
Varför vill du bara ta det ifrån andra?
Kan man vara så olika när man delar dna?

Nä.. nu är det slut på mina känsiga funderingar för denna gången..

Må ävl ialla fall..

Hoppas du sover gott om nätterna!


RSS 2.0