Andra blogginlägg samlade, Frustrerande
japp.. idag ahr jag ringt runt till Familjerätten och Rättgenetiska i Linköping för att ta reda på vad det kostar med ett DNA test, det kostar 6750:- och det är den lokala vårdcentralen som gör själva skrapningen och så skickas allt till linköping för att testas.
Mailade xxxx (min pappas fru) och berättade detta, får väl se vad dom tycker om det. Vill att vi ska betala hälften var.
Men jag vill ju itne förstöra för dom, deras familj o så, jag menar, det är så många som blir berörda av ett test oavsett hur det visar sig.. och jag vill inte röra upp allt för dom.
Hoppas de går med på det.. funderar på att skriva att jag kan betala hela kalaset om det visar sig negativt... ;)
men vet inte... det är lite kaxigt att skriva så samtidigt som det kanske skulle hjälpa till att övertyga honom att ta testet... Gahh... Det hela är ett enda virrvarr av käsnlor o folk som man måste ta hänsyn till...
Nä, nu ska jag messa xxxxx o berätta att hon har ett mail...
Här kommer Mail växlingen om detta:
Från mig till henne!!
Hejsan!!!
Hoppas att allt är bra med er!
Här rullar livet på som vanligt med blöjbyten matning och lek.
Vi var ju på familjerätten för 2 månader sedan för att skriva på faderskapet för xxxx, jag passade på att fråga då vad ett dna kostar för att fastställa faderskap mellan mig o min pappa, de sa att det inte kostar så mycket numera, för att fler kliniker runt i landet erbjuder tjänsten, så priserna har sjunkit mycket.
Så jag har pratat med Familjerätten och Rättsgenetiska idag för att ta reda på hur mycket det kostar och hur man gör eftersom att vi bor på olika orter.
Testet kostar 6750:- och det är vårdcentralen eller familjerätten i den ort man bor i som gör munskrapningen och sedan skickar in det till rättsgenetiska.
Men innan man kan göra detta så måste man fylla i en blankett och anmäla vilka som testet ska göras på. Blanketterna skickas hem till mig nu i veckan.
Vill xxxx vara med på ett test? Och kan vi lägga hälften var i kostnaderna iså fall?
Jag vill inte förstöra något för honom eller för er familj, jag vill bara ha ett svar, o vill att han ska få sitt svar.
För mig råder egentligen inga tvivel, men jag vill att han ska få ett svar.. för kanske, kanske kan vi då få någon typ av relation.. jag vill ju lära känna honom och dig.
Han kan ju aldrig bli en "Pappa" för mig, jag är för gammal för att få en pappa nu, men det finns gott om tid för att han ska få en relation som morfar till mina pojkar, om han vill det vill säga.
Maila mig så snart du pratat med xxxx är du vänlig!!
Ta hand om er!! kram kram/xxxx
Hennes svar på detta!!!
Hej xxxx!
Nu har xxxx läst ditt brev och jag har frågat honom vad vi ska ge dig för svar och det han sa var: jag vet inte. Sen har han inte tagit upp frågan. Jag vet inte hur jag ska göra.
Det blir en jättejobbig stämning när det här kommer på tal och det känns ibland som att det inte riktigt är min uppgift att driva på det här. Kanske du skulle ringa honom och prata med honom personligen?
Vi får höras vidare om det här. Personligen så tycker jag att det hade varit skönt att komma till någon slags punkt.
Ha det så gott och hälsa till de små pojkarna
Kram xxxxx
Då svarade jag henne
Hejsan!!
Jag hoppas ni hade en trevlig midsommar afton! Själv satt jag hemma med familjen o ett par vänner o käkade gott o såg på film på kvällen, eftersom att det regnade o blåste så att det inte gick att gå ut..
Jag skrev ju till xxxx på Facebook efter det sista mailet jag skickade till dig, och han är fortfarande inte intresserad av att varken svara eller att ta testet... det kan han inte vara eftersom att han inte svarar ens..
Så nu är det stopp för min del.. jag har öppnat dörrar åt honom i flera år på alla de vis jag kunnat, men han har bara gått förbi o stängt dom igen hela tiden.. Trodde verkligen att det kanske skulle gå nu när jag beställt testet och allt, men icke. Så för mig står det klart att han inte är villig att göra testet, varför vet bara han, men jag har ju mina teorier om varför.
Jag tror att han bara haft det som en ursäkt innan att det kostar så mycket med ett dna test, och nu har han inga fler ursäkter att komma med så då tiger han. Jag kan inte tyda hans agerande på annat sätt iaf.
Men det är strunt samma nu, för jag ger upp nu! Jag kan inte hålla på att bygga hopp hela tiden om att det kanske ska koma att gå, och sedan bli jätte ledsen varje gång för att han inte vill eller bryr sig, jag måste tänka på mig nu, och bäst för mig är att strunta i honom helt o bara gå framåt.
När jag pratade med Rättsgenetiska sa de till mig så här: "Bara så du vet så kommer inte resultatet att bli annorlunda än det som togs för över 20 år sedan, för så dåliga var inte testerna då"
Vilket gav mig mer hopp om att jag kanske skulle få lära känna min sk, pappa..
Vet inte om du sett det resultatet men så här såg det ut då:
Likheter med xxxxx (mor) xxxxx, 84,4%
Likheter med xxxx (far) xxxxx, 97.3%
Med andra ord har jag mer från honom än från min mamma... Men han har gjort sitt val nu, och jag får väl bara ta och acceptera det då. Skriver allt detta till dig, för jag har ingen annan som jag kan skriva till.. jag vet ju att åtminstonde du läser mina mail.
Tyvärr måste jag dock säga att detta är det sista jag skriver till dig, och jag önskar inget svar. Eftersom att han gjort det val han gjort, måste jag se till det bästa för mig o det är att strunta i han, och det kan jag inte göra om vi håller kontakten, förlåt om du tar illa upp, det är inte så jag menar det hela, men jag måste vara lite självisk för att kunna gå vidare själv.
Detta är inget straff mot dig för att du inte fått honom att ändra sig, valet ska vara hans och bara hans, utan yttre påverkan. Men jag tror du förstår vad jag menar, om inte så ber jag igen om ursäkt, nu blir det du som får ta en smäll som du inte förtjänat, vilket är helt fel..
Förlåt igen. hoppas ni får ett lyckligt liv ihop!!
MvH/xxxxx
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Igår kom sakerna till DNA testet, och jag försökte ringa hans fru, men fick inget svar.. så jag skickade ett mail, som hon har läst men itne svarat... så nu skickade jag även ett sms.. får väl se om de svarar eller inte..
Känns som om att nu när det finns tillgång till det så vill han itne ha något test.. kanske är jag som inbillar mig, men så känns det iaf.. o det är jävligt tråkigt, jag gör ju det för hans skull.. För min del så räcker det med blodprovet som togs för 24 år sedan, det är ju han som vill ha "bättre" test...
Hmm... känns skitjobbigt faktiskt....
Förstör jag hans familj o liv när resultatet kommer??? Kommer hans självkänsla få en ordentlig törn, eller ja, det är mycket frågor.. vill itne förstöra nått för dom.. men jag vill ha testet för att visa honom att han har missat...
Vill ju ha en realtion med honom även om han aldrig blir min "pappa" är lite för gammal för att få en pappa nu...
Min fadersgestalt dog förra sommaren, så någon sån behöver jag inte... men mina barn behöver kanske en morfar???!
Gahh.. jaja... skitsamma!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Medelande till honom från mig!!!
Vet att du inte hoppats på att det var från mig, men detta är min sista chans...
Du har ju läst mitt mail till xxxxx, och jag vill gärna ha ett svar. Jag blev väldigt hoppfull när jag hade fixat allt, emn nu känns allt rätt så svart.. vet inte varför du itne är intresserad av att ta testet men jag har mina aningar... Svarar du inte på detta eller på något annat sätt nu så vet jag att du itne är intresserad av svaret, av vilka anledningar vet bara dusjälv, men jag kommer alltid att ha teorier om varför, och de är inte smickrande..
Vet att oavsett resultatet kommer vi aldrig ha den relation som jag sökte när jag var liten, men det vore kul om man ändå kunde prata o kanske någon gång i framtiden ha en bra relation..
Jag vill verkligen inte förstöra er hemfrid på något vis, men du måste förstå mig också.. svaret har jag längtat i 24 år på att få..
Jag respekterar om du itne vill ha ett svar, även om jag inte vill.. men jag måste ju det.. Snälla ge mig ett svar, för åtminstonde det förtjänar jag!
MvH/xxxxx
Mailade xxxx (min pappas fru) och berättade detta, får väl se vad dom tycker om det. Vill att vi ska betala hälften var.
Men jag vill ju itne förstöra för dom, deras familj o så, jag menar, det är så många som blir berörda av ett test oavsett hur det visar sig.. och jag vill inte röra upp allt för dom.
Hoppas de går med på det.. funderar på att skriva att jag kan betala hela kalaset om det visar sig negativt... ;)
men vet inte... det är lite kaxigt att skriva så samtidigt som det kanske skulle hjälpa till att övertyga honom att ta testet... Gahh... Det hela är ett enda virrvarr av käsnlor o folk som man måste ta hänsyn till...
Nä, nu ska jag messa xxxxx o berätta att hon har ett mail...
Här kommer Mail växlingen om detta:
Från mig till henne!!
Hejsan!!!
Hoppas att allt är bra med er!
Här rullar livet på som vanligt med blöjbyten matning och lek.
Vi var ju på familjerätten för 2 månader sedan för att skriva på faderskapet för xxxx, jag passade på att fråga då vad ett dna kostar för att fastställa faderskap mellan mig o min pappa, de sa att det inte kostar så mycket numera, för att fler kliniker runt i landet erbjuder tjänsten, så priserna har sjunkit mycket.
Så jag har pratat med Familjerätten och Rättsgenetiska idag för att ta reda på hur mycket det kostar och hur man gör eftersom att vi bor på olika orter.
Testet kostar 6750:- och det är vårdcentralen eller familjerätten i den ort man bor i som gör munskrapningen och sedan skickar in det till rättsgenetiska.
Men innan man kan göra detta så måste man fylla i en blankett och anmäla vilka som testet ska göras på. Blanketterna skickas hem till mig nu i veckan.
Vill xxxx vara med på ett test? Och kan vi lägga hälften var i kostnaderna iså fall?
Jag vill inte förstöra något för honom eller för er familj, jag vill bara ha ett svar, o vill att han ska få sitt svar.
För mig råder egentligen inga tvivel, men jag vill att han ska få ett svar.. för kanske, kanske kan vi då få någon typ av relation.. jag vill ju lära känna honom och dig.
Han kan ju aldrig bli en "Pappa" för mig, jag är för gammal för att få en pappa nu, men det finns gott om tid för att han ska få en relation som morfar till mina pojkar, om han vill det vill säga.
Maila mig så snart du pratat med xxxx är du vänlig!!
Ta hand om er!! kram kram/xxxx
Hennes svar på detta!!!
Hej xxxx!
Nu har xxxx läst ditt brev och jag har frågat honom vad vi ska ge dig för svar och det han sa var: jag vet inte. Sen har han inte tagit upp frågan. Jag vet inte hur jag ska göra.
Det blir en jättejobbig stämning när det här kommer på tal och det känns ibland som att det inte riktigt är min uppgift att driva på det här. Kanske du skulle ringa honom och prata med honom personligen?
Vi får höras vidare om det här. Personligen så tycker jag att det hade varit skönt att komma till någon slags punkt.
Ha det så gott och hälsa till de små pojkarna
Kram xxxxx
Då svarade jag henne
Hejsan!!
Jag hoppas ni hade en trevlig midsommar afton! Själv satt jag hemma med familjen o ett par vänner o käkade gott o såg på film på kvällen, eftersom att det regnade o blåste så att det inte gick att gå ut..
Jag skrev ju till xxxx på Facebook efter det sista mailet jag skickade till dig, och han är fortfarande inte intresserad av att varken svara eller att ta testet... det kan han inte vara eftersom att han inte svarar ens..
Så nu är det stopp för min del.. jag har öppnat dörrar åt honom i flera år på alla de vis jag kunnat, men han har bara gått förbi o stängt dom igen hela tiden.. Trodde verkligen att det kanske skulle gå nu när jag beställt testet och allt, men icke. Så för mig står det klart att han inte är villig att göra testet, varför vet bara han, men jag har ju mina teorier om varför.
Jag tror att han bara haft det som en ursäkt innan att det kostar så mycket med ett dna test, och nu har han inga fler ursäkter att komma med så då tiger han. Jag kan inte tyda hans agerande på annat sätt iaf.
Men det är strunt samma nu, för jag ger upp nu! Jag kan inte hålla på att bygga hopp hela tiden om att det kanske ska koma att gå, och sedan bli jätte ledsen varje gång för att han inte vill eller bryr sig, jag måste tänka på mig nu, och bäst för mig är att strunta i honom helt o bara gå framåt.
När jag pratade med Rättsgenetiska sa de till mig så här: "Bara så du vet så kommer inte resultatet att bli annorlunda än det som togs för över 20 år sedan, för så dåliga var inte testerna då"
Vilket gav mig mer hopp om att jag kanske skulle få lära känna min sk, pappa..
Vet inte om du sett det resultatet men så här såg det ut då:
Likheter med xxxxx (mor) xxxxx, 84,4%
Likheter med xxxx (far) xxxxx, 97.3%
Med andra ord har jag mer från honom än från min mamma... Men han har gjort sitt val nu, och jag får väl bara ta och acceptera det då. Skriver allt detta till dig, för jag har ingen annan som jag kan skriva till.. jag vet ju att åtminstonde du läser mina mail.
Tyvärr måste jag dock säga att detta är det sista jag skriver till dig, och jag önskar inget svar. Eftersom att han gjort det val han gjort, måste jag se till det bästa för mig o det är att strunta i han, och det kan jag inte göra om vi håller kontakten, förlåt om du tar illa upp, det är inte så jag menar det hela, men jag måste vara lite självisk för att kunna gå vidare själv.
Detta är inget straff mot dig för att du inte fått honom att ändra sig, valet ska vara hans och bara hans, utan yttre påverkan. Men jag tror du förstår vad jag menar, om inte så ber jag igen om ursäkt, nu blir det du som får ta en smäll som du inte förtjänat, vilket är helt fel..
Förlåt igen. hoppas ni får ett lyckligt liv ihop!!
MvH/xxxxx
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Igår kom sakerna till DNA testet, och jag försökte ringa hans fru, men fick inget svar.. så jag skickade ett mail, som hon har läst men itne svarat... så nu skickade jag även ett sms.. får väl se om de svarar eller inte..
Känns som om att nu när det finns tillgång till det så vill han itne ha något test.. kanske är jag som inbillar mig, men så känns det iaf.. o det är jävligt tråkigt, jag gör ju det för hans skull.. För min del så räcker det med blodprovet som togs för 24 år sedan, det är ju han som vill ha "bättre" test...
Hmm... känns skitjobbigt faktiskt....
Förstör jag hans familj o liv när resultatet kommer??? Kommer hans självkänsla få en ordentlig törn, eller ja, det är mycket frågor.. vill itne förstöra nått för dom.. men jag vill ha testet för att visa honom att han har missat...
Vill ju ha en realtion med honom även om han aldrig blir min "pappa" är lite för gammal för att få en pappa nu...
Min fadersgestalt dog förra sommaren, så någon sån behöver jag inte... men mina barn behöver kanske en morfar???!
Gahh.. jaja... skitsamma!
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Medelande till honom från mig!!!
Vet att du inte hoppats på att det var från mig, men detta är min sista chans...
Du har ju läst mitt mail till xxxxx, och jag vill gärna ha ett svar. Jag blev väldigt hoppfull när jag hade fixat allt, emn nu känns allt rätt så svart.. vet inte varför du itne är intresserad av att ta testet men jag har mina aningar... Svarar du inte på detta eller på något annat sätt nu så vet jag att du itne är intresserad av svaret, av vilka anledningar vet bara dusjälv, men jag kommer alltid att ha teorier om varför, och de är inte smickrande..
Vet att oavsett resultatet kommer vi aldrig ha den relation som jag sökte när jag var liten, men det vore kul om man ändå kunde prata o kanske någon gång i framtiden ha en bra relation..
Jag vill verkligen inte förstöra er hemfrid på något vis, men du måste förstå mig också.. svaret har jag längtat i 24 år på att få..
Jag respekterar om du itne vill ha ett svar, även om jag inte vill.. men jag måste ju det.. Snälla ge mig ett svar, för åtminstonde det förtjänar jag!
MvH/xxxxx
Kommentarer
Trackback
