Gudsdotter

VIll först bara tala om hur prov resultatet såg ut..
Mor / Dotter 84,4%
Far / Dotter 97,3%

> Hejsan XXXX!
>
> Vet inte riktigt om du verkligen vill ha ett mail ifrån mig, men jag skriver
> ändå.. sen är valet upp till dig om du vill läsa eller inte..
> Hoppas bara att du läser det... Jag har lite att säga dig...
>
> Först och främst vill jag berätta att du ska bli morfar... om 6-7 månader
> får jag ett barn, och du blir då morfar...
>
> Sen vill jag säga en sak till.. eller rättare sagt, det är en fråga..
> jag vet att någothänt mellan dig och min mamma, jag vet inte vad och inte
> varför.. men något som inte var bra hände ialla fall.. men jag förstår itne
> varför det är jag som blir drabbad för nått som hände mellan er..??
> Måste du hata mig oxå bara för att du inte tycker om min mamma??!!
>
> Jag har skrivit en sak på Lunarstorm som jag vill att du läser, fråga XXXX
> hur man gör och efter adressen..
> Det är ett dagboksinlägg jag vill att du läser....
>
> Men även om du itne gör det ska du veta en sak.. jag hatar inte dig för allt
> du inte gjort för mig, jag hatar dig inte alls.. även fast min mamma ogillar
> dig mycket...
> jag kan inte hata dig, kan inte hata någon jag inte känner, kan heller inte
> dömma en människa för vad den gjort mot någon annan..
> Dömmer människor efter vad dom gör mot mig...
> Och jag skulle verkligen vilja ha kontakt med dig... Men vågar inte ringa
> eller prata med dig, är rädd för att du ska be mig dra eller nått
> liknande.... är rädd för att bli
> "nobbad" av min egna pappa....
>
> hoppas att du inte får dåligt samvete för nått jag skrivit.. ville bara säga
> hur jag känner.... Du har rätt att veta vad som försigår i mitt huvud fast
> vi inte har någon kontakt... speciellt då känslorna och tankarna handlar om
> dig....
>
> Vill att du en dag ska vara en del av mitt barns liv...
> Om du vill ha kontakt med mig, så skicka gärna ett mail tillbax... du
> behöver inte skriva mycket.. bara ett hej skulle göra mig glad för ett år...
> bara ett litet ord så jag vet att jag inte bara ödslar min tid på nått som
> aldrig kommer ske..!!!
>
> Din Dotter!! /XXXX

SVARET!!

Hej XXXX!

Jag förstår att du vill skriva till mig och jag förstår att du vill berätta
att du väntar barn.
Jag förstår också att du saknar en pappa, och den pappa du är värd att ha (och
den morfar som ditt barn ska ha)
Jag vet inte vad din mamma har sagt och berättat för dig men hon har i alla
fall fått dig att tro och hoppas att jag är din pappa. Det är så sorgligt att
behöva skriva det här till dig, men du är vuxen nog att få veta, om du nu inte
redan vet....
Jag tror (vet?) att jag inte är din pappa och jag har aldrig varit din pappa
heller. Jag vill inte såra dig på något sätt om jag kan undvika det men någon
kommer att bli ledsen det är jag helt säker på.
Vi kan, till nästan 100 %, få veta vem som är din pappa men då måste det till
ett DNA-test och det har inte jag råd att betala. Jag förstår att det är viktigt
för dig att få veta och även för mig skulle det vara en lättnad att äntligen få
visshet i något som har funnits i mina tankar i mer än tjugo år.
Hoppas du kan förstå att jag inte är någon kall och elak människa och att om
jag hade haft det minsta tvivel om att du kanske ändå var min dotter så hade jag
agerat helt annorlunda............
Jag tycker verkligen så synd om dig som måste gå igenom det här.... och tyvärr
så kan jag inte hjälpa dig. Jag måste ha svart på vitt att jag är din pappa och
då (kanske) jag kan bli en också. Du är värd att få veta sanningen, det är alla
människor, och varför din mamma är "arg" eller vad hon nu är, det får du fråga
henne om. Eftersom jag är så övertygad om att jag inte är din pappa så kan du ju
förstå att det inte var något "så speciellt" mellan mig och din mamma.
Vad som än händer och hur det än blir så är jag glad att du vågade ta kontakt
med mig för det visar vilken tuff tjej du är och ditt barn ska vara glad att få
dig som mamma.
OM det skulle (på något underligt vis) visa sig att jag mot all förmodan är
din pappa så lovar jag att du får tillgång till mig på alla sätt och vis.
Men jag kan ändå tänka mig att träffa dig om du vill. Vi borde väl ändå
träffas och prata med varandra. Du har ju inte gjort något utan helt ofrivilligt
blivit huvudpersonen i ett drama som du inte ens har önskat att hamna i....
Jag hatar inte dig på något vis och om jag kan vara dig till någon hjälp så
vill jag att du hör av dig, men..................
jag vill inte heller fästa mig vid någon för att sedan bli avvisad. Vet inte
om du kan förstå det men, tänk dig själv att kanske engagera sig i någon i ett
helt liv, ställa upp ekonomiskt och känslomässigt med allt vad det innebär. Så
är det bara.
Hoppas nu bara att du inte tar för illa upp eller tycker att jag har varit
otrevlig mot dig för det har aldrig varit min mening, för du har ju aldrig gjort
mig något......

Jag önskar dig allt gott, och ditt lilla barn och din blivande familj.....
Det var säkert inte det här svaret du ville ha av mig men tyvärr är det det
här svaret du får.

Med vänliga hälsningar: XXXX XXXXXX

Mitt Svar Till Honom Då!

Hejsan!!

Tänkte skicka ett mail till dig och önska er god jul och gott nytt år, men hade inte tillgång till internet då, så jag struntade i det..
funderade på att ringa men vågade inte.. är så rädd att du ska lägga på luren. jag vet att det låter mesigt, men det är jag.. ett telefonsamtal är ju så mycket personligare än ett mail.. och om du inte läser mitt mail, utan bara kastar det så är det mycket lättare att hantera än om du skulle lägga på luren i telefonen...
Hoppas ni hade trevlig under jul och nyår..

Jag vet att du inte tror att du är min pappa, men jag vet inom mig att du är det.. önskar att jag hade råd till ett DNA prov så du också kunde veta med säkerhet..
men det kostar så enormt mycket...
men men, någon gång kanske vi får råd att göra ett test så du verklgien får ditt svar.. jag hoppas ialla fall det..
för den här förvirringen och undran som nu pågått i 21 år är hemsk, det tror jag att du också tycker.. det är nog lika jobbigt för dig som det är för mig...
jag skulle så gärna vilja veta vad det var som hände mellan dig och min mamma, för jag vet ju att under det första halvåret av mitt liv så erkännde du mig som din dotter, du hade mig en helg och du tillsammans med min bror xxxxx var hos mina morföräldrar och åt middag, men sen vet jag inte vad som hände... i bland när jag vart i orsa och träffat personer jag inte vet vilka dom är så brukar dom fråga: "du är xxxx xxxxxx dotter va??" och det känns lite skumt, som om dom vet mer om vem jag är än vad jag själv gör...
Det känns bara så irriterande att jag hamnat i mitten av något jag inte har valt själv, något hände och jag blir lidandes.. nu lägger jag inte skulden på dig, "det är aldrig ens fel att två träter"!

Min pojkvän och hans pappa har precis fått kontakt med varandra efter 23 år, och när jag ser hur bra dom hittat tillbaka till varandra på så kort tid blir jag faktiskt lite avundsjuk, tänker alltid på dig när vi träffar honom eller pratar med honom på telefonen.. men samtidigt är jag ju väldigt glad för xxxxxx skull att han hittat sin pappa igen, jag vet ju vad han gått igenom alla dessa år, undran över vart man kommer ifrån, osv..
När jag ser xxxxx med sin pappa och ser hur lika dom är både till utseende och till sättet undrar jag om det skulle vara lika lätt för mig att prata med min pappa, och kanske hitta likheter i sättet osv..
Och jag tänker ofta på hur det skulle bli om du fick träffa min son, xxxxxxxx... han är det finaste som finns.. ;)
jag tror ju så innerligt att du är min pappa så det skulle vara kul om ni någon gång träffades.. jag vill att han ska ha en morfar.. veta vartifrån han kommer, veta vilka som tillhör hans släkt osv..

Kollade eran hemsida för några veckor sedan, och tittade på era bröllopsbilder, väldigt fint bröllop ni hade..

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva till dig, jag har så mycket frågor och så lite svar, samtidigt som jag inte vet vart jag ska börja... blir så förvirrad av att tänka på det här med faderskapet.. ändå tänker jag på det dagligen...
Önskar att det tomrum som finns inom mig en dag ska bli fullt, men det kan det inte förän du vet med säkerhet att du är min pappa...
skulle så gärna vilja träffa dig och försöka prata omallt detta någon gång, men jag tror itne att jag skulle klara det.. det skulle nog bli alldeles för många olika känslor på en och samma gång, så att allt bara hade blivit helt förvirrat och knasigt.. ska jag vara helt ärlig skulle jag nog inte våga träffa dig personligen.. är så rädd för att du ska säga till mig att du inte är min pappa..
jag vet att det är det du tror, men jag VET verkligen i hjärtat att du är min pappa... du kanske också vet inom dig, eller så är du så full av tvivel att du varken vet ut eller in... men någon gång måste du ju ha vetat.. eftersom du erkände mig det första halvåret.. eller???
Allt det här är verkligen så komplicerat att jag bara blir ledsen och förvirrad av att tänka på det, ändå kan jag inte låt bli att tänka på det..
antar att du känner ungefär samma sak... det måste vart jobbigt för dig också att i 21 år varit ovetande och undrande över hur det ligger till..
Men jag måste fråga en sak... vi tog ju blodprov under rättegången, och då var resultatet 97,3% säkert att du var min pappa, men bara 84,4% säkert att mamma var min mamma... räcker det inte för dig?? jag har alltså mer från dig i mig, än från min mamma... jag tycker det väger ganska tungt...eller??

Förlåt om detta mail på något sätt fått dig att känna dig illa till mods, det är inte min mening.. du har svaren på alla mina frågor...
om du itne vill ha mer mail av mig, så säg till, jag kommer bli ledsen, men accepterar det om det är ditt val!!

Nä, nu ska jag titta på tv med xxxxx lite, sen är det dags att sova!! God Natt, hoppas ni får ett trevligt nytt år, du och din fru!
MVH// xxxxx