Gudsdotter

Hatar att jag fallit tillbaka i min bearbetning av sorgen över ditt beteende... flera år bakåt i tiden föll jag.. jag var så stolt över att jag inte längre kände någon bittehet, frustration eller så.. det enda jag kände var en önskan om samhörighet, ett litet hopp hade jag också..
Men du tog bort det positiva och tillbaka med det negativa..  Det som tagit mig flera år att bygga upp raserade du på bara några minuter... De minutrarna du tog dig tid för att läsa mitt medelande, och den sekunden du bestämde dig för at jag inte förtjänade något svar..


Förstår mig inte på dig.. Sover du ens gott om nätterna?
Det hade inte jag gjort om jag visste att jag hade ett barn i en annan del av landet som bara väntade på ett svar från mig, som bara ville få möjligheten att ringa och kolla läget någon gång ibland..
Jag hade inte sovit gott om nätterna, om jag ens hade kunnat sova alls..  Jag hade inte ens kunnat leva med migsjälv..
Och jag hade då fan inte varit stolt över migsjälv och mina prestationer!!!

Du kan ju aldrig säga attdu alltid gjort det bäst för dina barn.. att du gjort ditt bästa för att de ska må bra..
För de tre som du faktiskt erkänner att du har, de ljög du för i 15 år.. 
Hade jag själv inte sagt sanningen till dem då, hade du väl fortfarande ljugit för dom än idag..

Jag har verkligen inget nytt att skriva om dig..  det krävs nämligen någon form av kontakt för det.. 
Bitterheten är densamma, sorgen likaså..
Det är också ditt engagemang och din vilja att göra rätt.. så jag får helt enkelt lära mig att
leva såhär.. Leva med bitterheten och se till att den inte tar över mitt sinne!!!

Börja bygga upp igen så jag kanske kommer ifrån dessa negativa känslor..
Mitt sinne åkte ju på en resa tillbaka till det förgångna!!!