Shhiva

Jaha.. Detta ja..

Fy.

En gång gjorde jag bort mig så ruggit så det finns fan inte.

Vi var på en hockey match för juniorer, för en kompis spelade, Robin, och hans lagkamrat var en kille jag gillade väldigt mycket.

Iaf, efter matchen så sitter vi i cafét och väntar på att killarna ska byta om så vi kan åka.
När Robins pappa kollar på mig och frågar lite om den kille jag gillade, vi kallar honom för A.
"Så, hur träffade du A, vad tycker du om honom osv.."

Där sitter jag och förklarar hur snygg jag tycker att A är, och allt.. jag sparar verkligen inte på ett enda ord..
När jag gjort detta och samtals ämnet är släppt kollar jag runt i cafét och ser att de har pokaler runt väggarna, så jag vänder mig om för att kolla på alla pokaler..

DÄR!!! Bakom mig, ca 1 meter från mig, sitter A´s lilla syster med deras mamma.. Hans lille bror springer runt och runt vårat och deras bord, och ja.. Hans familj har hört varje ord jag sagt.. syrran satt med ett leende från öra till öra..

Åhh vad jag önskade att jorden bara kunde öppna sig och sluka mig hel..

Har aldrig haft så bråttom hem någonsin förut..